Handynastin

Handynastin (206 f.Kr.-220 e.Kr.) betraktas ofta som Kinas första guldålder. Många av dess kejsare upprätthöll fred och välstånd genom att följa de gamla andliga idealen från den gula kejsaren och Lao Zi. Konfucianismen, buddhismen och taoismen främjades och utvecklades under den här perioden. Kina fick mycket kraft från det kejserliga hovet, forskare och kompetenta generaler som bidrog med nya idéer, territoriell expansion och nya utbildningsmöjligheter.

Arvet från Handynastin är synligt än idag. Majoriteten av de etniska grupperna i Kina betecknas hankineser, traditionell klädsel kallas handräkter, skriftsystemet benämns som hantecken och det kinesiska språket är även känt som han-yu, hanspråket. En hjälte kallas hao-han, ”en bra han”.

Handynastin började när Liu Bang, född som bonde, och hans berömda generaler år 206 f.Kr. störtade Qindynastin. Liu Bang etablerade en huvudstad, Chang'an, som blev en av världens största städer på den tiden. Den kom sedan att fungera som Kinas huvudstad under åtskilliga dynastier framåt i tiden.

Med stöd från det kungliga hovet utgjorde konfucianismen grunden för korrekt uppförande, såväl officiellt som individuellt. Konfucianistiskt lärda etablerade det kejserliga universitetet, ett institut som förde samman Kinas skarpaste hjärnor och utbildade en ny generation av intelligenta och dygdiga ämbetsmän.

Kinas landområde fördubblades nästan under denna period, då Handynastin besegrade klaner i norr och tecknade avtal med klaner i väst (dagens Xinjiang). Därmed blev det mycket säkrare att resa och den led som senare skulle bli känt som Sidenvägen började växa fram, en förbindelse mellan Kina och det avlägsna Romerska riket.

Handynastin främjade även några av Kinas mest legendariska generaler – Han Xin som hjälpte Liu Bang att etablera dynastin, ”den flygande generalen” Li Guang som kunde skjuta en pil djupt in i en sten, och många andra såsom Zhou Yafu, Wei Qing och Huo Qubing.

Andra prominenta personer från denna tid var Kinas mest kända historiker och författaren av Shiji Sima Qian, essäisten och poeten Sima Xiangru, diplomaterna Zhang Qian och Su Wu, ekonomen Sang Hongyang och inte att förglömma hovnarren Dongfang.

Handynastin avbröts plötsligt år 9 e.Kr. när kejsarinnans brorson Wang Mang tillskansade sig tronen. Han satt kvar i 14 år tills Liu Xiu, en av Liu Bangs ättlingar, avlägsnade honom från makten och återställde Handynastin. Det återupplivade imperiet blev känt som Östra Han (25-220 e.Kr.) medan den tidigare historien vanligtvis kallas Västra Han. Tolv kejsare styrde Västra Han och ytterligare tolv kejsare kom att styra Östra Han.

Under denna senare Östra Han-period gjorde buddhismen sitt intåg till Kina från det forntida Indien. Buddhismen, konfucianismen och taoismen – dessa tre skolor etablerade tillsammans den kultur som skulle bli en stark strömning inom den kinesiska civilisationen under de kommande 2 000 åren.

Men som alla dynastier hade Han sin uppgång, sin topp och sin nedgång. Intriger inom hovet och flera stora uppror ledde till dess fall. Krigsherren Dong Zhuo ledde in trupper i huvudstaden och en period med strider mellan olika krigsherrar började. Senare lyckades Cao Cao att förena regionerna norr om Yangtzefloden, Sun Quan etablerade en separatistregim i Jiangsu söder om Yangtze och Liu Bei ockuperade Västra Shu-regionen. Således gjorde Kina inträde i en ny period – en balans mellan tre krafter, välbeskrivet i den episka romanen ”Romansen om de tre kungadömena”.

Qindynastin
De sydliga och nordliga dynastierna
Den store generalen Han Xin