Xiaochun Qis förtrollande erhu
Av Pam McLennan, The Epoch Times
13 november, 2010
QXC2

Från New York till Paris, från Tokyo till Dallas, Stockholm och Sydney – överallt har Xiaochun Qi hållit publiken trollbunden och fått dem att följa med i varje enskild ton från hennes erhu. Under hennes korta, laddade pauser kan man höra en knappnål falla.

Ett av de mest populära traditionella kinesiska instrumenten, erhun, har förmågan att förmedla stor tragedi. Vare sig tempot är snabbt eller långsamt skapar erhun ett melankoliskt ljud som är både kvardröjande vackert och gripande.

Musiken i Kina, vilken är lika gammal som landets 5000-åriga civilisation, var ursprungligen inte avsedd så mycket för underhållning utan var till för att rena tankarna. Enligt den traditionella tron kan ljud påverka och harmonisera universum.

In i den här kulturen kom den tvåsträngade erhun, vilken har en historia på ungefär 4000 år. Erhun har nu blivit ett av de mest populära och igenkända av de kinesiska instrumenten.

Xiaochun Qi i Shen Yun Performing Arts, som spelar solonummer på erhun ackompanjerad av piano, lärde sig spela instrumentet av sin far när hon växte upp i södra Kina.

- När jag var sex år gammal började min far lära mig spela erhu, och han övade med mig varje dag. Det var extremt trångt där vi bodde så för att undvika att störa våra grannar tog han med mig till en park i närheten för att öva, säger hon.

I början var Qis undervisning väldigt sträng. Hennes far instruerade henne utomhus året runt, i alla väder. Hon säger att hon tänkte att han var ”den grymmaste pappan i världen” tills hon började förstå hans djupa kärlek till musiken och den bakomliggande ”undertryckta passionen”.

- När vi övade var vi ofta omgivna av massor med människor som tittade och lyssnade på oss uppmärksamt i flera timmar. De nickade med huvudena och stampade takten med fötterna, säger hon.

- Jag förstår nu varför min pappa kämpade så mycket för att utbilda mig som erhuartist – han ville att jag skulle ärva hjärtat och själen i den kinesiska konsten och använda musiken för att skapa hopp, glädje och inre styrka. Han var en underbar pappa.

Erhun kallas ibland för tvåsträngad kinesisk violin men den hålls vertikalt, inte horisontellt, i knäet på den sittande spelaren. Den tillverkas av kompakt trä, såsom rosenträ eller ebenholts, och består av en liten resonanslåda täckt av ormskinn – traditionellt pytonorm – och en lång smal hals som är något böjd i änden. Två stålsträngar har ersatt de traditionella silkessträngarna. Stråken, gjord av bambu och vitt hästtagel, sitter konstant mellan de två strängarna.

Erhun har många unika egenskaper som gör den till ett svårbemästrat instrument. Det finns ingen greppbräda för att hitta rätt ton, och man trycker på strängarna men de ska inte röra halsen. Ljudet skapas när stråken, som hartsas för att öka friktionen, förs mellan strängarna och får ormskinnet att vibrera. Båda sidorna av stråken används för att skapa ljudet, men strängarna ligger så nära varandra att de spelas på som om de vore en.

Qi säger att den forna kinesiska kulturen förespråkade harmoni mellan himmel och jord och respekt för livet och naturen – värderingar som återspeglas i Shen Yuns föreställningar. Hon ser sitt arbete som en hyllning till de människor i Kina som delar hennes fars passion.

- Jag är på scenen idag på grund av min pappas hängivenhet för det han betraktade som sitt uppdrag i livet: att bevara essensen och skönheten i den traditionella kinesiska kulturen för framtida generationer.”